Obeskrivligt

Jag är ledsen, jag är glad, jag är inte glad, jag är lycklig... vad är jag egentligen?

Jag önskar att någon förstog. Och jag vet att det finns folk där ute som vet exakt vad jag känner, och som verkligen förstår. Men just nu så har jag ingen sån i min närhet som gör det, ingen. Eller så vill dom inte förstå.

Folk säger att jag är stark, man stark hur då? Jag har taniga armar, så det lär inte vara den styrkan dom menar. Men jag förstår inte hur en sån som mig kan vara stark, för jag känner mig allt annat än just det.

Det enda som jag egentligen vet att jag känner är, stor saknad och hat.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback